Unga laxar som utsätts för medicinrester ändrar sitt beteende. De simmar hellre själva än i stim och tar större risker under den livsviktiga vandringen från älv till hav. Det visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Föroreningar som läkemedelsrester är ett välkänt problem, men vi behöver mycket mer kunskap om konsekvenserna för djurlivet. Den nya studien, som publicerats i tidskriften Science, är den mest omfattande hittills om hur läkemedelsrester kan påverka beteendet hos vilda djur.
Forskarna utrustade 279 unga laxar, så kallad smolt, med implantat som medicinerade fiskarna med halter av läkemedel motsvarande de som hittas i miljön. Ett av läkemedlen var det ångestdämpande och lugnande klobazam. Med hjälp av sändare kunde forskarna sedan följa laxarna under deras 28 kilometer långa vandring från Dalälven till Östersjön.
För att ta sig till havet måste laxarna passera två kraftverksdammar. I dammar finns ofta gott om rovfisk, vilket gör det säkrare för laxarna att passera hindret tillsammans i stim. I vanliga fall stannar laxarna upp och tvekar när de kommer fram till hindret, men de medicinerade laxarna betedde sig annorlunda.
– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammarna på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön. I uppföljande labbexperiment kunde vi se att laxar som fått klobazam blivit mer asociala och risktagande. Det är en förklaring till att de valde att själva snabbt simma förbi hindret i stället för att vänta på andra, säger Jack Brand, forskare vid SLU i Umeå och studiens huvudförfattare.
Kan förändra vandringsprocessen
Att laxarna som exponerats för ångestdämpande läkemdel lyckades nå Östersjön snabbare låter positivt, men varje förändring av en arts naturliga beteende och ekologi får omfattande konsekvenser för både arten och omgivande djur- och växtliv.
Internationella naturvårdsunionen, IUCN, har nyligen klassat atlantlaxen som utrotningshotad i delar av Europa.
– Vandringen till havet är viktig för unga laxar. De äter och växer upp i det öppna vattnet innan de återvänder till älvarna för att leka. Våra resultat visar att exponering för vanliga läkemedelsrester kan förändra denna process, vilket kan få konsekvenser för populationernas fortlevnad. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på vilka de långsiktiga konsekvenserna blir, säger Michael Bertram, biträdande universitetslektor vid SLU i Umeå.
Läkemedelsrester hamnar i vattendragens ekosystem både när medicinen tillverkas och när vi människor använder den. Nästan 1000 olika substanser har upptäckts i sjöar, älvar och hav över hela världen. Forskarna beskriver det som ett snabbt ökande hot mot djurlivet och ekosystemen globalt.
– Antidepressiva och smärtstillande läkemedel är särskilt oroande på grund av deras förmåga att påverka hjärnans funktion och förändra beteendet hos vilda djur, säger Michael Bertram.
Det finns avancerade metoder för att rena avloppsvatten men nästan inga länder har den infrastruktur som krävs.
– Det finns flera potentiella lösningar för att ta itu med problemet med läkemedelsföroreningar, bland annat genom att ändra lagstiftningen och uppgradera tekniken för avloppsrening, säger Tomas Brodin, professor vid SLU i Umeå.
Källa: SLU
